Vi har varit fyra dagar i Tokyo och inte sett något klotter, skräp, vandaliserade blomsterarrangemang e d. Knappt några papperskorgar heller för den delen. Japaner måste ju vara det folk som kommit längst i filosofin kring kollektivt ansvar. Eftersom jag är framtidsoptimist tror och hoppas jag att hela världen kommer att vara som Japan om 200 år.
Vi ankom Shibuya station vid halv tolv-tiden på natten, ett par timmar senare än beräknat. Instruktionerna vid sen ankomst från vår airbnb-värd Kym var att hämta nyckeln på restaurang Cujorl i samma kvarter som boendet. Den hade så klart stängt för dagen. Men det löste sig genom att en kostymprydd trebarnspappa från Nagoya ringde Kym som kom nedskuttade med nyckeln. Tack för det; jag var inte direkt på humör efter 24-timmarsflygningen att börja leta alternativt boende i Tokyo. Nagoya-mannen hade noterat att vi såg vilsna ut på stationen, och han kände sig därmed skyldig att se till så att vi kom till rätta. Åter drömmer jag om att få leva om 200 år när det japanska sättet råder överallt.
Dag 1 i Tokyo
IT-pappan har ett tydligt mål med dagen: skaffa sim-kort och strömadapter. Expeditionen som inleddes med försiktig optimism kl 14 blir ett fiasko och fick avbrytas kl 17 med en trött och rejält sur pappa. Vi hade ägnat den mesta tiden åt att inte få ihop tunnelbanenätet med Google maps-kartan. Någon timme senare gjorde Hildur och jag ett nytt försök som gav lyckat resultat. Samanthas första dag i Tokyo utgjordes av en sur-pappa och 20 partier Uno med Einar.
IT-pappan har ett tydligt mål med dagen: skaffa sim-kort och strömadapter. Expeditionen som inleddes med försiktig optimism kl 14 blir ett fiasko och fick avbrytas kl 17 med en trött och rejält sur pappa. Vi hade ägnat den mesta tiden åt att inte få ihop tunnelbanenätet med Google maps-kartan. Någon timme senare gjorde Hildur och jag ett nytt försök som gav lyckat resultat. Samanthas första dag i Tokyo utgjordes av en sur-pappa och 20 partier Uno med Einar.
För den IT-intresserade är det värt att notera att Japan inte har kontantkort. Jag blev slutligen hänvisad till en bakgata i Roppongi där en kille med tjocka glasögon fixade sim-kort med 2GB surf, men inte med mindre än att manuellt blippa in japanska tecken i APN-inställningarna på min surfplatta.
Här har vi förresten bara de absolut nödvändigaste prylarna och sladdarna som IT-pappan släpat med.
Dag 2 i Tokyo (medvetet byte till presens)
Vi lämnar hemmet fulla av förtroende med destination Legoland. Vi stiger på T-banan i Shibuya och hinner precis lämna stationen varpå Hildur kaskadkräks över mammans byxor och händer. I ett land där folk bär munskydd på stan av hygienskäl känner vi att lite leenden och "förlåt så mycket" inte är på sin plats. Istället vänder vi ryggen mot medpassagerarna, som absolut säkert inte fick kräks på på sig, och försöker öppna dörren med tankekraft så att vi kan försvinna från den här hemska scenen. Samanthas andra dag i Tokyo spenderades på rummet med kräks-Hildur, medan Einar och jag var på Legoland.
Frampå kvällen var iallafall Hildur såpass pigg att vi kunde åka till hennes eget lilla paradis, världens största hello kitty-butik.
Vi lämnar hemmet fulla av förtroende med destination Legoland. Vi stiger på T-banan i Shibuya och hinner precis lämna stationen varpå Hildur kaskadkräks över mammans byxor och händer. I ett land där folk bär munskydd på stan av hygienskäl känner vi att lite leenden och "förlåt så mycket" inte är på sin plats. Istället vänder vi ryggen mot medpassagerarna, som absolut säkert inte fick kräks på på sig, och försöker öppna dörren med tankekraft så att vi kan försvinna från den här hemska scenen. Samanthas andra dag i Tokyo spenderades på rummet med kräks-Hildur, medan Einar och jag var på Legoland.
Frampå kvällen var iallafall Hildur såpass pigg att vi kunde åka till hennes eget lilla paradis, världens största hello kitty-butik.
Dag 3 i Tokyo (åter till imperfekt)
Hildur och Einar fick varsin ask från Legoland så att Samantha skulle ha något att underhålla dem med idag, men då hände det sig att hon behövde faktiskt inte spendera dagen på rummet. Det passade bra för idag var föräldrarnas dag med parker och museer, och därmed också tjat om glass, om iPad, gnäll om trötta ben etc. Nejdå, barnen var superduktiga. Hildur ville höra alla texter till alla tavlor på nationalmuseet: "Två kvinnor vid en bäck", "Illustration av en jägare ur ett kännt japanskt poem". Vi försökte smita till nästa rum, men Hildur höll koll på vilka tavlor vi hade missat och ledde tillbaka oss.
Jag försökte imponera på Sam genom att leda oss till en del som är ritad av någon japansk superarkitekt, Yoshio Taniguchi. Plötsligt uppstod en stilla stund för betraktelse medan barnen tillverkade dinosauriespår. Sedan gick vi in och var inne i ca 12 minuter, vilket är rimlig besökstid för kombinationen fyra- och sexåring. När vi kom ut stod flera japanska turister och betraktade och fotade de mystiska spåren förundrat. De hade ju lärt sig i skolan att dinosaurierna är utdöda.
Hildur och Einar fick varsin ask från Legoland så att Samantha skulle ha något att underhålla dem med idag, men då hände det sig att hon behövde faktiskt inte spendera dagen på rummet. Det passade bra för idag var föräldrarnas dag med parker och museer, och därmed också tjat om glass, om iPad, gnäll om trötta ben etc. Nejdå, barnen var superduktiga. Hildur ville höra alla texter till alla tavlor på nationalmuseet: "Två kvinnor vid en bäck", "Illustration av en jägare ur ett kännt japanskt poem". Vi försökte smita till nästa rum, men Hildur höll koll på vilka tavlor vi hade missat och ledde tillbaka oss.
Jag försökte imponera på Sam genom att leda oss till en del som är ritad av någon japansk superarkitekt, Yoshio Taniguchi. Plötsligt uppstod en stilla stund för betraktelse medan barnen tillverkade dinosauriespår. Sedan gick vi in och var inne i ca 12 minuter, vilket är rimlig besökstid för kombinationen fyra- och sexåring. När vi kom ut stod flera japanska turister och betraktade och fotade de mystiska spåren förundrat. De hade ju lärt sig i skolan att dinosaurierna är utdöda.
No comments:
Post a Comment